Minister

REPONS BIDZE 2021

GOUVERNMAN SESEL

Delivre par:

 

NAADIR HASSAN

 

MINISTER FINANS, PLANIFIKASYON EKONOMIK EK KOMERS

 

Dan Lasanble Nasyonal Sesel

 

Ile Du Port, Victoria, Mahe, Seychelles

 

Merkredi le 24 Fevriye 2021

 

9.00 er bomaten

 

Msye Spiker

 

Dirizan Lopozisyon

 

Dirizan Zafer Gouvernman

 

Tou manm Onorab

 

Tou Piblik ki pe ekoute

 

Bonzour.

 

Msye Spiker,

Tou dabor les mwan dir mersi tou bann manm kin donn zot repons lo prezantasyon bidze 2021. Monn ekout byen bann komanter ek largiman kin ganny fer par bann manm tou le de parti.

Lo en kote mon apresye repons bann manm kin war vizyon e nouvo fason fer keksoz sa nouvo ladminstrasyon. Zot in realize ki Sesel pa ti pou kapab kontinyen ganny zere dan fason ki i ti pe ganny fer oparavan, sirtou la, dan sa sityasyon ekonomik grav ki i war li ladan. Mon mazinen ki sa i an linny avek sa gran mazorite Seselwa ki ti vot pour en sanzman dan dernyen eleksyon.

Msye Spiker, permet mwan adres enn de size pertinan ki serten manm in leve dan zot deliberasyon.

Premyerman, pandan sa trwa zour ki monn la pe ekout repons bann manm, mon anvi pran sa moman, pour mwan eksplik ankor ennfwa sityasyon ekonomik nou pei.

Mon pran responsabilite, anka mon pann eksplik byen, akoz mon santi ki i annan serten manm ki pan konpran vre realite nou sityasyon ekonomik.

Dan mon diskour Bidze 2021, ki mon ti fer le 16 Fevriye, mon ti dir tre klerman ki lefe sa pandemik Covid-19 lo lekonomi Sesel pour lannen 2020 ‘in enn pli pir ki nou’n deza eksperyanse’.

Alor, les mwan re-eksplike dan en fason pli senp ki tou dimoun a kapab konpran ki leta nou lekonomi ek nou sityasyon finansyel.

Msye Spiker, an 2008, Sesel ti anbark lo en progranm reform ekonomik avek lasistans Fon Moneter Enternasyonal, IMF, kot la, lanfaz ti ganny mete lo devlopman sekter prive e redwir lenterferans Gouvernman dan aktivite ekonomik.

Nou lekonomi ti agrandi, preski tou le lannen, gras a larises kree par sekter prive. Sa larises in ganny partaze enpe nerport koman, san pran kont lavenir, ou si vreman i annan merit dan sa la partaz. Sipervizyon lo fason ki sa larises ti pe ganny partaze, par sa ladministrasyon avan pa ti enportan. Personn pa ti pe mazin konsekans.

In annan en nespes latitid, depanse, depanse e depanse. Sa kantite depanse, san kontrol pa ti pou kapab kontinyen. To ou tar, nou ti pou bite e nou lekonomi ti pou tap dan dir.

E se egzakteman, sa kin arive an Mars 2020, ler Covid-19 in tape. Ki nou’n war, en sel kou nou lekonomi in plonze. Sekter prive in ganny tape an plen, e larzan ki Gouvernman ti abitye anmase avek sa sekter pou fer son depans, in redwir enormeman.

Msye Speaker, sa leta lekonomi ki sa nouvo ladministrasyon in erite.

Personn pa ti pe mazin ‘petet’, akoz tou senpleman Gouvernman avan ti annan ‘ZIS en Plan’, depan antyerman lo sekter tourizm. Ti napa en ‘Plan B’ - anka, sekter tourizm i koule.

Alor, ki pe bezwen arive, la aprezan, an 2021, nou bezwen rekonmanse.

Parey mon ti dir dan mon diskour, sa bidze pe met fondasyon pour lekonomi ganny transformen kot ‘nou pa pou met tou nou dizef dan en sel pannyen’.

Wi, Msye Spiker, avek sa bidze nou pe met en nouvo fondasyon pour ki mannyer Gouvernman i zer resours sa pei. I met lanfaz lo redwir gaspiyaz, tir koripsyon ek diplikasyon dan servis piblik e transform nou lekonomi.

Dezyenmman, sa bidze i annan bi pou permet nou retourn ver en semen soutenabilite dan mwayen term par redwir nou depans e det.

Twazyenmman, sa bidze i enn ki son lobzektiv se pour ogmant e maksimiz prodiktivite travayer Seselwa, kot nou kontrol rekritman bann travayer etranze e osi par redwir lo depandans sosyal kot i pa neseser. Sa i pou alors ede kre kwasans.

Koman sa Minister ki siperviz fason ki Gouvernman i zer larzan piblik, nou ti a kontan ganny sipor tou bann Manm dan sa demars pou siport en bidze ki met an plas bann konsep fondamantal pou fer Gouvernman vin pli efikas.

Msye Spiker, sa largiman ki sa bidze in ganny prepare lo ‘petet’ ki pe ganny anmennen par Lopozisyon i fer mon realize ki i annan serten ki pa tro konpran baz ki mannyer en bidze i ganny prepare.

Premyerman, tou laniy bidze i ganny prepare lo bann ekspektasyon ki ganny fer par bann teknisyen makro ekonomis. Zot pran bann prozeksyon lo aktivite ekonomik e baze lo la, fer bann estimasyon reveni. Inn toultan fer koumsa e i pou toultan ganny fer koumsa. Sanmenm sa dan milye lannen nou fer en ‘mid-year review’ e aziste bidze pou reflekte developman dan lannen. Sa lannen, sa legzersis pou pli enportan akoz lersertitid ki annan dan lekonomi.

Me kantmenm i annan lersertitid ou touzour bezwen annan en plan. Si ou napa en tel plan, ou pou zis fer parey ladmistrasyon avan, kot lo ‘petet’ i ti vin avek bann progranm parey FA4JR. Ti napa okenn lezot plan alternativ ki mannyer pou soutenir sa lasistans e ki mannyer pou relans nou lekonomi. Pourtan, ansyen Gouvernman ti annan en Plan Devlopman Stratezik Nasyonal, ki sipoze annan bann plan devlopman pou Sesel. Gouvernman avan pan enterese pou al get dan sa plan oubyen menm refiz li, ki bann profesyonel Seselwa ki ti travay lo la, pou pran aksyon ki ozordi pa ti pou’n plonz nou dan sa kriz ki nou ladan.

Me, sa nouvo ladministrasyon in vinn avek en plan. I pa en plan parfe, sa pa egziste dan en lanvironnman ekonomik ki annan sitan lensertitid. Me, toudmenm i en plan.

En plan kin fini konmans enplimante. En plan ki met lanfaz lo re-ouvertir nou marse tourizm ki dousman dousman a repran e soulaz nou lekonomi.

E la, mon pou repete ki sekter tourism pou reste pilye nou lekonomi, akoz tou son lenfrastriktir in fini etablir.

Me deplis ki sa, nou plan ki nou pe vin avek i al pli lwen ki sa, i regarde ki mannyer pou lans lezot sekter nou lekonomi. Bann sekter ki tin devret toultan kle dan nou lekonomi, tel parey; lapes ek lagrikiltir, ki pandan 43an in deteryore.

Dan sekter lagrikiltir, sa minister i annan son plan byen detaye. Mon rezet alegasyon kin ganny fer dan sa Lasanble ki dir ki se selman gro biznes lagrikiltir ki pou benefisye.

Nou Gouvernman pe donn tou loportinite tou fermye, nou pa pe gete ki groser ou ete, sa ki nou enterese avek, se war nou bann fermye fer zot biznes agrandi, e devlope e fourni nou pei avek ase prodwir pour nou kapab vin otosifizan dan serten prodwir. Fasilite loan i deza anplas, pou ed fermye komans zot laferm e agrandi.

Gouvernman pou retir restriksyon lo prodiksyon poul kot teren i permet pour bann biznes ou endividi ki anvi ogmant zot prodiksyon, fer omwen de laferm ‘parent stock’ pou prodiskyon dizef pou kapab koup lo pri pti poul e permet osi sa ki anvi zer bann sant zeneteik pou koson, an plis ki met an plans striktir pou siport zenn antre dan sa sekter.

Dan sekter lapes, noun anons en seri proze, sirtou lenfrastriktir ki pou donn valer sa lendistri e devlop li, pour ki nou ganny plis larzan. Sa i posib.

An plis ki sa, nou pe regard bann sekter ki dan sa ‘digital age’, i kapab revolisyonn nou lekonomi ek fason fer keksoz. Sa se servis finansyel ek ‘digital economy’.

Noun osi met an plas fondasyon pou asire ki Gouvernman i depans dapre son mwayen e asire ki nou retourn fer en bidze sirplis e en det soutenab.

Msye Spiker, sa i pa zis en ‘Plan A’. Sa i en plan KONPREANSIV. Sa bidze pe fer provizyon pa zis pour en ‘Plan A, me pour en Plan B, e menm en Plan C.’

Msye Spiker, in annan manm kin kestyonn oubyen eksprim dout si vreman Gouvernman pou ganny sa bann ‘don’ ki i annan dan bidze.

Les mwan dir klerman, ki WI. Sa bann don in garanti. Akoz mon dir sa, se tou senpleman akoz avan ki sa Gouvernman i al rod okenn don i fer sir ki i annan bon preparasyon.

In annan bann don ki ladministrasyon avan in gannyen, me pann kapab servi akoz zisteman zot ti napa en plan. Sa bann don pe zis asize e pa ganny servi. Me nou, nou pou servi.

Ou a mazinen ki dan mon ladres bidze, mon ti dir ‘Nou bezwen kapab planifye koman en pei, e tou bann Minister ek Departman i bezwen annan sa responsabilite pou met sa an mars. Nou bezwen adopte en lapros kot nou planifye avan nou depanse.’ Se zisteman sa lapros ki nou Gouvernman in swazir pou adopte. Nou planifye, rod ‘don’ e apre depanse.

Enn bann laliny depans ki Gouvernman in dir i pe al regarde, se lofis ki Gouvernman i lwe. Wi, monn fer sorti ki nou depans tro bokou dan lwe lofis. Monn fer en lapel avek bann propriyeter prive pou fer desann lwaye.

Monn fer sa lapel, ziska ki Gouvernman i kapab konstrir en Government House e finansman sa proze pou fer avek zisteman en ‘don’. Sa ava redwir kantite larzan ki Gouvernman i depanse pour lwe lofis.

Myse Spiker, in osi annan bokou kontradiksyon dan bann repons, lo Sa ki konsern bidze pou proze kapital. Prensip sa bidze parey monn dir se pou permet bann proze kin deza komanse, kontiyen, e finans selman serten lezot proze tre enportan pou pei.

Avek konstren fiskal nou pa kapab fer plis! Me par kont, nou osi pa kapab pa fer okenn proze kapital. Dan en peryod kriz, proze kapital pa tro kapab neseserman ganny tro konpromize, menm si sa I enn ler bann pratik dan en tel sirkonstans. Gouvernman i bezwen permet serten proze pou ganny fer ki omwen kit sa sekter aktiv e ede kre kwasans, anvi ki aktivite e kwasans dan lezot sekter pe redwir e kontrakte.

An menm tan, nou osi pa tro kapab les nou bann lenfrastriktir deteryore. Sa i alors en balans delika. Se sa balans ki sa gouvernman pe fer Myse Spiker, par propoz sa bidze.

 

Msye Spiker, sa size FA4JR in kontinyen monte dan sa deba lo bidze.

Lo kote lopozisyon, monn tann zot dir pa koup FA4JR, kontinyen avek. Zis lannen pase, ant Avril ziska Desanm, sa progranm in kout gouvernman R1.2 bilyon. Larzan ki Gouvernman in bezwen ‘prete’, akoz i ti napa. Me ziska ki tan Gouvernman ti pou kontinyen an det pei?

Parey monn dir pli boner, konsep sa progranm depi lo son konmansman ti baze lo en ‘lekspektasyon PETET’. Ti napa en plan konkret e konpreansiv, akoz ‘Petet’, sa ladministrasyon avan, ti kwar COVID-19 ti pou al zis pour 3 mwan. FA4JR, i en legzanp tipik en progranm ki son preparasyon in baze lo ‘PETET.’

Me, tousala de kote, i reste largiman ki serten manm pa oule nou koup FA4JR, me dan sa menm largiman zot pe dir ki nou pa pou anmas ase reveni e ki marse finansyer domestik napa ase larzan pou Gouvernman al prete pou finans sa bidze. Msye Speaker, konmsi Angle I dir “the figures do not add up”

Msye Speaker, sa bann tel largiman i fer mon tonm lo en sel konklizyon, ki lopozisyon napa ni en Plan A, ni en Plan B.

Toudmenm, mon pou dakor avek Onorab Churchill Gill e serten lezot manm, ki sekter prive i bezwen serten sipor dan sa moman difisil. I pour sa rezon ki i annan 3 ‘scheme concessionary loans’ kin ganny met an plas pou siport bann biznes. Sa i;

  • ‘Private Sector Relief Scheme’ ki pe target bann pti e mwayen lantrepriz
  • sa menm scheme i osi annan en fasilite pour bann pli gro biznes
  • e i osi annan sa scheme kin ganny mete anba DBS pou bann biznes ki annan en turn-over mwens ki R2 milyon.

Ankor mon dakor ki sa bann ‘scheme’ pa pe mars parey i devret e biznes pe ganny difikilte pou ganny sa ‘loan’.

Gouvernman i demann avek Labank Santral pou rezourd sa bann difikilte ansanm ek bann labank komersyal ek sekter prive. Bann labank i devret realize ki i osi dan zot lentere pou asiste biznes dan sa moman difisil.

Msye Spiker, dan mon ladres, mon ti fer li kler ki vizyon sa Gouvernman se pou plas Seselwa dan lanplwa, e ki zot pou annan priyorite lo etranze. Sa pou reste labaz okenn nouvo rekritman dan pei.

Me, an menmtan, nou bezwen tonm lo en konpromi, lo sa size travayer etranze, akoz i pou annan leka kot pou napa Seselwa pou fer en louvraz ki tre spesifik. Nou bezwen rod en ‘middle ground’.

Prosedir pou GOP konmela i tre kler. En anplwayer i bezwen prouve ki i vreman napa en Seselwa ki kapab fer sa louvraz. Ennfwa in ganny son GOP, sa anplwayer i bezwen annan en ‘succession plan’, pour ranplas sa etranze.

Msye Spiker, Gouvernman i serye lo ranplas travayer etranze avek Seselwa. Nou pou fer li dan en fason striktire, annord e kler pour tou dimoun konpran.

Minister Lanplwa pe an se moman swiv en stratezi kot tou biznes ki annan plas travay i bezwen notifye sa Minister. Ziska prezan 40 lorganizasyon travay in anrezistre, e ziska le 22 Fevriye, sa minister in resevwar 1093 lavertisman pour plas travay.

Inn annan enpe concern kinn ganny releve, lo serten lotel kipe anmenn travayer etranze. Les mon adres sa size. Government oparaven pann annan en polisi met travayer Seselwa premye. Nou ladminsitrasyon pe sanz sa. Me sa I tout en negosiayon akoz I annan plizyer bann lagreman lenvistisman ki ansyen Governemn inn sinyen ki donn serten garanti pou sa bann lotel. Tou sa la nou bezwen re negosye e sa bann negotyiasyon i pozitiv.

Mon repete sa Government pou ranvers polisi asyen administrasyon e met Seselwa premye. Me la mon osi anvi fer en lapel ek nou pep, labi sibstans inn vinn en problem serye dan nou pei. Dan bann rekritman ki pe ganny fer bokou in teste pozitiv pou bann sibstans illegal. Annou pran nou responsabilite e asire ki napa okenn keksoz ki anpes nou ganny en lanplwa.

Kant a sa kestyon ki si annan en alokasyon bidze pour ‘reskilling’, larespons i Wi. Pour sa lannen Minister Lanplwa in ganny en sonm R4.14 milyon pour ‘reskilling.’

Msye Spiker, ler nou pe koz plas Seselwa dan en lanplwa, les mwan koz lo sa size lasistans sosyal. Lasistans sosyal i en term kin ganny mansyonnen bokou dan sa deba.

Monn ekout byen sa bann largiman, e monn menm bezwen al reget bann sif dan bidze pou regarde si i annan en laniy pou lasistans sosyal. Wi, Msye Speaker sa Gouvernman in mete en sonm pou bann progranm sosyal.

Sa sonm I konm Swivan:

  • R77.7 milyon pou social welfare assistance
  • R279 milyon pou home carer.
  • E R485 million pou progranm sosyal gouvernman ki konpri lasistans pou bann lorganizasyon non gouvernmantal e bann skim pou bann pti e mwanyen lantrepriz e ;subsidy’ pou housing financing scheme, parmi lezot.

Anefe sa bidze i reste pli gro sonm dan bidze 2021. Alors Gouvernman i kwar dan prensip pou asiste bann ki devret ganny asiste. Me ki i pa kwar dan abiz sistenm lasistans sosyal. Sa Gouvernman i kwar ki lasistans sosyal i pou bann ki vreman merite.

Sistenm pou lasistans sosyal pour bann ki ganny fer ‘redundant’ pou mars konm swivan:

  • En dimoun ki ganny fer redundant ouswa ki napa en lanplwa, pou bezwen anrezistre avek Departman Lanplwa pour en louvraz. La i a ganny asiste pour li ganny en louvraz. Se, Selman apre ki in sey rod en louvraz e i pan gannyen ki la i pou kapab reklanm lasistans sosyal. Me, sa ki osi enportan se ki sa dimoun pou bezwen reste koman en ‘active job seeker’ pour li kapab kontinyen ganny

lasistans sosyal. Sa i vedir ki en dimounn ki refiz en louvraz pa pou kapab reklanm lasistans. I osi senp ki sa.

Akoz sa nouvo sistenm, Msye Spiker? Sa i anlinny avek vizyon sa nouvo Gouvernman pou annan en pep ki responsab pour son prop lekor e non pa enn ki depandan lo leta pou okip li.

Dan tousala, annou pa obliye ki set avek larzan ‘tax payers’ ki Gouvernman i ganny larzan pou pey bann progranm sosyal. Eski i normal ki en travayer i leve bomaten pou al travay, e pey son tax, me lo lot kote i annan en group ki menm si i ganny ofer en louvraz i pa pran, me selman i oule depann lo leta. Sa larzan lasistans sosyal i larzan ‘tax payers’ ki pe travay dir dan sa pei. Alor nou tou nou bezwen kontribye ler nou kapab.

Msye Spiker, mon mazinen sa i bann prensip ki Chairman FPAC i devret apresye dan son lalit pou asire ki ‘tax payers money’ i ganny depanse dan en fason apropriye kot dimoun ki merit sa lasistans i gannyen.

 

Myse Spiker, monn ganny ‘challenge’ la dan sa Lasanble pou pa zis fer lakizasyon labi, me pou montre laprev.

Mon pe dir ankor enn fwa ki inn annan bokou labi kot ASP. Sa i pa selman mon pwenvi personnel. Me i baze lo bann diferan rapor odit ki Internal Audit dan Minister Finans osi byen ki Biro Oditer Zeneral in fer. Sa i bann fe, i pa zis en lopinyon. Ti napa ditou kontrol dan sa lazans, e sa in fer li posib pou annan bann diferan ka frod kin arive.

Myse spiker, annefe depi lannen 2010 in annan pros en dizenn ka ki Minister Finans in met avek departman lapolis ouswa ACCS li menm, me kin napa okenn gran letere pou adres sa bann ka vol dan larzan piblik. Gouvernman avan, pan osi forseman enterese pou vwar sa bann ka i ganny pourswiv. Alors eski sa i zis en lakizasyon? Eski sa i pa demontre ki mannyer sa govuernman avan in iresponsab?

Avek tou bann odit kin ganny fer, mon lans en lapel ki ACCS i fer son louvraz pou finalman pran aksyon ek bann ki responsab, e mon osi lans en lapel avek Lider Lopozisyon pou servi son rol koman Chairman FPAC pou regarde ki mannyer en ansyen ladministrasyon in kapab les en antite Gouvernman sitan enportan kapab fonksyonnen san kontrol.

Sa nouvo ladministrasyon pou met lord dan ASP e asire ki larzan tax payers i ganny depanse dan en fason apropriye.

Msye Spiker, ler mon pe koz lo lasistans sosyal, otomatikman sa term dimoun ki ‘vilnerab’ oubyen pov i monte. In annan en kantite lenstans pandan sa deba ki sa de term in ganny servi pou dekrir nou popilasyon.

In annan onorab kin koz fortman ki sa bidze pe target zis bann dimoun vilnerab. Parol kin ganny dir se ‘pe pran avek sa ki pov e donn avek sa ki pli ris, oubyen nou pe ‘redwir taks lo bann ris, me bann pov pou vin pli pov.’

 

Les mwan fer en keksoz tre kler. Rediksyon lo tax pour bann biznes pou fer en sel keksoz. Dan sa moman difisil bann biznes i ganny serten lespas pou manivre, zot pey mwens taks, ki ava ed zot pou sirviv dan sa peryod.

Annou pa fer sa fot pou atak sekter prive. Sekter prive i bezwen sirviv akoz se zot, ki moter nou lekonomi. Se zot, ki kre larises dan pei. Se zot ki fourni Gouvernman avek reveni, atraver zot kontribisyon taks, e lezot depans ki zot fer dan lekonomi.

Ler en biznes i ganny en rediskyon dan taks, sa i permet li pou reenvestir pour li kapab grandi. Avek lagrandisman en biznes, i vedir pou annan kreasyon plis lanplwa. En dimoun ki pe rod en travay oubyen en dimoun ki ti pe depan lo lasistans sosyal i ganny anploye. Son depandans lo leta i nepli.

Alor, vizyon sa Gouvernman se pou nepli annan dimoun ‘vilnerab’, akoz tou senpleman nou oule ekip dimoun pou zot vin depandan lo zot prop lekor. Nou, nou oule ki dimoun i ganny mete dan en lanplwa, pour ki i travay pou ganny son prop reveni, san ki i depan lo personn.

Ki pli gran lafyerte ki nou dimoun i annan, ler i konnen ki lafen dimwan i pe ganny en saler, olye ki en benefis sosyal.

Nou prensip se pou fer dimoun aprann lapes pour ki zot apre al lapes, olye zis donn zot pwason. Nou pe respekte ‘dignite’ nou dimoun, ler nou donn zot sans pou al debourye.

Nou bi, se pou rann dimoun zot dignite par tir zot dan sa klasifikasyon ‘vilnerab’ oubyen ‘pov’.

Nou oule en popilasyon travayan. Nou oule ki nou popilasyon i ganny son laliberte ekonomik. Msye Spiker, i pa byen ki nou fer nou popilasyon vin depandan. Sa pa en fason viv.

 

Msye Spiker, mon santi ki bann manm lopozisyon in konfize bokou lo ki mannyer en sistenm taks i fonksyonnen e zot pe kre en persepsyon ki nou pe kree en laklas travayer ek en laklas milyoner.

Mon kapab dekrir en tel persepsyon koman iresponsab e danzere. Sa i en lesey pou kree divizyon e enstabilite dan nou pei.

Nou bezwen edik nou lekor lo ki mannyer sistenm taks i marse e ki manyer ou servi en sistenm pou permet lekonomi agrandi, kre louvraz ek larises. Les mon esplik zot ki lentansyonn sa nouvo rezim tax.

I bi Gouvernman ki tou dimoun i pey mwens taks. Annefe, sa i ava osi ede a long term pou redwir kou lavi.

Rapor ki ansyen Gouvernman ti komisyonnen avek OECD, in prouve ki Sesel i annan en bann to rezim taks pli O dan lemonn. Sa rapor in osi trouve ki zis en pti poursantaz dimoun ki kontribye avek tax dan sa pei.

Sa, Msye Spiker, i en fe, me pa en persepsyon. Alors sa Gouverneman pou non selman ogmant lakantite biznes ki pey taks, me osi redwir sa tax ki zot peye. Sa ‘savings’ ki zot fer i ava permet zot agrandi e anploy plis travayer e kre plis larises pour pei ek son pep.

Mon dakor, sa nouvo prensip i diferan ek prensip Gouvernman avan, ki li, son stratezi sete kre bann gro, gro pozisyon dan sekter piblik e anmas plis taks pou soutenir sa.

Msye Spiker, sa i pa en stratezi ki soutenab.

Bokou bann pei kin vreman fer sikse tel ki Singapore ek Hong Kong in swiv bann stratezi parey, ki sa nouvo Gouvernman pe adopte.

Msye Spiker, bokou in ganny dir lo size koripsyon. Mon, mon annan en sel keksoz pou dir. Sa Gouvernman pa pou toler koripsyon. Me la mon anvoy en mesaz for e kler avek Komisyon Anti Koripsyon. Tou lobstak in ganny tire dan zot semen. Resours in ganny donnen, lalwa amande e travayer ki fer lanket in ganny donnen. Nepli anann leskiz pou pa delivre. Gouvernman ek lepep Seselwa i ekspekte zot delivre lo zot manda. I pa akseptab ki ziska prezan napa ni enn ka koripsyon pa ganny anmennen devan lakour pour prosekisyon.

 

Msye Spiker, in annan osi en kantite kin ganny dir dan sa Lasanble ki mon pou senpleman dekrir koman ‘fake news’. Savedir i FO.

  • In annan ki dir ki Gouvernman pa pe donn labours. Sa i Fo Msye Spiker. Gouvernman in met en sonm R302 milyon pou asiste bann etidyan ek zot letid avanse. Sa sonm i menm plis ki lannen pase, kot ti annan en sonm R196 milyon. La, les mwan dir ki sa sonm a permet bann etidyan ki ti sipoze al zot letid an 2020 e bann ki pou ale sa lannen, 2021, konmans zot letid liniversiter. Konsernan labours, mon ti a swete met devan zot en lot konsern kot nou’n perdi bann labours akoz sa Gouvernman oparavan pan zer byen bann kado ki donn loportinite nou bann etidyan pou etidye aletranze. Annefe bokou bann scholarship ki noun gannyen, avek bann pei, tel ki UAE, pan zanmen ganny distribye avek nou bann etidyan. Sa Gouvernman pou fer sir ki ler nou ganny bann kado labours ki sitan presye, nou servi li pou benefis nou bann etidyan.
  • In annan bann komanter kin dir ler en dimoun pa kapab ganny en travay, i pa pou ganny lasistans sosyal. Sa i FO, Msye Spiker.
  • In ganny dir ki ‘part rental’ in ganny aboli. Sa i FO, Msye Spiker. Dernyen peyman ki ASP pou fer set an Mars. Apre sa progranm pou ganny zere par Minister Lakaz ek Later. Msye Spiker, pou annan serten reform, kot pou annan capping lo nivo saler, ek capping lo lasistans, ki en dimoun pou kapab gannyen. Msye Spiker avek sistenm aktyel, kot ti napa okenn kontrol, en aplikan

‘part rental’ ti kapab ganny ziska R20,000 lasistans pou pey lakaz lwe.

  • In ganny dir ki allowance Covid-19 pour bann travayer Lasante pe ganny aboli. Sa i FO, Msye Spiker. Nou pou kontinyen avek sa allowance, akoz nou rekonnet valer travayer Lasante dan sa pandemik.
  • In ganny dir ki pou napa ‘Long Service Allowance’. Sa i FO, Msye

Spiker. Nou’n dir ki pou napa logmantasyon zis pour sa lannen. Lannen prosenn nou a revwar ler lekonomi i repran. Menm zafer i aplik pour logmantasyon saler.

  • In ganny dir ki nou pe al koup benefis bann dimoun aze. Sa i FO, Msye Spiker.

Tousala, Msye Spiker i fo. Tou larestan lasistans ek allowance ki Gouvernman i donnen, pou reste parey.

 

Msye Spiker in annan kin demande si in annan sevings, avek sa nouvo laranzman ki Gouvernman i annan aprezan avek lotel Berjaya Beau Vallon Bay.

Mon kapab dir avek sa Lasanble, ki wi, in annan sevings. Zis pour mwan Zanvye, , Gouvernman in pey Selman R668,043.68.

Sa i zis peyman pour: 90% elektrisite, delo, karbiran ek gas. Nou pey bil enternet, telefonn ek televizyon.

Tandis ki sonm pli o ki noun pey lotel Berjaya Beau Vallon Bay anba Gouvernman avan, i R6,440,861.83 pour mwan Oktob. Sa peyman ti pour: R835 par lasanm par zour, 90% elektrisite, delo, karbiran ek gas. Nou pey bil enternet, telefonn ek televizyon.

Alor, gete pour zot menm ki kantite sevings nou gouvernman in reisir gannyen?

Lo kote bann kontra sekirite oubyen netwayaz ki monn koz lo la, e ki serten manm Lasanble in fini tonm lo zot prop konklizyon.

Stratezi Gouvernman se pou revwar prosedir prokirman, pour ki Gouvernman i ganny valer pour larzan. Sa larzan ki nou pe depanse lo sa kantite kontra, nou kolekte avek ‘tax payers’ Seselwa, Msye Spiker.

Mon rezet alegasyon kin ganny fer par lopozisyon ki sa revizyon dan fason ki kontra sekirite pou fer, pe ganny fer dan lavantaz Minis Fonseka. Nou pou fer sa ki nou apel en ‘security risk assessment’ ki a permet nou vwar ki pli bon fason pou redwir sa sonm ki nou depanse tou le zan lo sekirite, san ki nou konpromi sekirite fasilite Gouvernman.

Menm zafer pou aplik pour bann kontra netwayaz. Sa zafer kas, kas kontra an pti morso, i kout ‘tax payers’ bokou plis. La ankor pa zis bann gro biznes ki pe ganny targete.

Mon repete bi nou Gouvernman se pou kre sa lanvironnman ideal pour tou biznes agrandi.

Msye Spiker, monn byen apresye lapel Onorab Naddy Zialor, pour ki

Gouvernman  i  donn plis latansyon  bann dimoun avek en dezabilite.

Onorab Zialor in fer referans avek zis bann nouvo bis ki SPTC pou gannyen, me mon kwar nou devret al pli lwen ki sa. Nou devret fer en zefor ekstra pou obliz tou nouvo konstriksyon piblik pou met fasilite pour ki dimoun ki annan en dezabilite fizik i kapab ganny akse avek. En tel lapros i a permet sa bann dimoun pou vin endepandan, ki zot a kapab deplase lo zot menm, konmansman par bann bis ki servis piblik i donnen. Mon pou debout for ki konstriksyon Government House i annan sa bann akse.

Msye Spiker, an sa ki konsern devlopman sit Bazar Labrin, ki Onorab John Hoareau in souleve, mon anvir reasir Onorab ki sa devlopman pou kontinyen. Pour le moman, sa sit i anba responsabilite Minister Lakaz ek Later. Zot pou revwar sa plan devlopman inisyal ki apre zot kapab fer en propozisyon avek Konsey Minis. Mon oule reasir Onorab Hoareau si i annan okenn sanzman dan sa plan, Gouvernman pou antre an konsiltasyon avek bann partener dan sa distrik.

Msye Spiker, in annan en kantite pwen leklersisman lo bann diferan Minister, Departman ek Lazans, ki bann manm in demande. Mon ti a zis port a zot latansyon pou gard sa bann kestyon, pour ler sa bann antite in vin defann zot bidze.

Msye Spiker, a sa pwen mon anvi felisit sa tim teknisyen kot Minister Finans ek Planifikasyon Ekonomik kin fer en louvraz fantastik pou prepar sa bidze dan en dele letan ki ti vreman sere.

Kantmenm in annan kin kritik zot pou en bidze ki vag e baze lo petet, mon koman en ekonomis mon konnen ki sa zefor zot in mete dan preparasyon sa bidze e zot profesyonalizm ki zot in montre.

Sesel i annan bann profesyonnel ki annan talan e anba sa ladmistrasyon zot pou ganny tou loportinte pou demontre zot talan.

Bann letan kot bann polisyen ti pran desizyon apre teknisyen ti bezwen taye pou fer analiz sa bann desizyon in fini. Koman en Minis ki ankor en teknokrat a ker mon donn zot mon langazman lo la.

Bann letan parey kot ler zot ti sey dir ki manyer sa scheme FA4JR ti pe ganny enplimante ti mal, me zot pa ti ganny ekoute pa pou ariv ankor.

Msye Speker annefe mon ti sirprann ler mon demann bann serten polisi ek analiz e mon donn bann tekniksyen en semenn pou met pare, zot donn mon lannmen. Ler mon demande ki mannyer zot in kapab fer sa telman vit, larepons se; Minis, noun fini fer sa louvraz depi detrwa lannen pase, me nou pann zanmen ganny ekoute.

Mon kont lo zot sipor pour lenplimantasyon sa nouvo fason fer keksoz.

Nou Prezidan, Msye Ramkalawan, osi in pran en lapros parey.

Par egzanp, ler bann politisyen lo komite Platinum i fer bann propozisyon, Prezidan i vir ver bann profesyonel Lasante e demann zot zot pwennvi lo la, e se, selman apre sa, ki komite i pran en desizyon. Me i paret bann kin abitye dan bann fason fer anba ladministrasyon avan pa kontan ler profesyonel i ganny konsilte e ler zot pa kapab donn lord bann profesyonel, zot deside sorti lo komite.

Msye Spiker, kestyon lo size IMF, in monte dan sa deba. Gouvernman i deza an diskisyon avek IMF pou re-antre lo en progranm reform. Antretan, Gouvernman li in konmans son prop reform restriktirasyon. Sa reform pou kontinyen pandan lannen.

I enportan note la, ki ler nou pou negosyasye direk avek IMF, mon kontan pou dir ki sa fwasi Sesel pou pli byen prepare. Nou annan nou bann zenn profesyonel ki ti partisip dan negosyasyon e lenplimantasyon reform 2008. La, aprezan, zot annan sa leksperyans ek bagaz pou fer sa negosyasyon e fer bann preparasyon, ek restriktirasyon neseser, avan ki nou menm antre lo sa progranm.

Msye Spiker, pour konklir, mon pou refer avek en konversasyon ki monn deza annan avek premye Sef Misyon Fon Moneter Enternasyonal, IMF, Msye Paul Mathieu an 2008.

Sa letan mon tinn fek komans mon karyer e mon ti enplike dan lenplimantasyon sa progranm reform ekonomik. Msye Mathieu ti dir ki mannyer in enpresyonnen avek parti lopozisyon ki sa letan ti dirize par Msye Ramkalawan, ki tin pare pou donn zot sipor sa progranm e anpese

ki i annan enstabilite dan pei. I ti dir ki sa kalite lapros i montre matirite politik lopozisyon, ki a ede kre stabilite dan pei e fer ki sa progranm pou vin en sikse.

Msye Speaker ozordi nou dan en sityasyon pli pir ki 2008 e pei i bezwen antre dan en reform.

Mon lekspektasyon se ki parti lopozisyon i montre sa menm nivo matirite politik e zot lanmour pour Sesel.

Mon oule fer en lapel avek lopozisyon pou, malgre si zot pa siport sa Gouvernman me omwen ede pou enplimant sa reform ki son rezilta final se pou ede sov nou pei, Sesel.

Mon pe fer sa pledwaye, Msye Spiker, akoz mon ganny lenpresyon ki i annan ki anvi ki sa plan kin monn prezante i fel, zis pou zot prouv en pwen.

Msye Spiker sa kalite latitid pa dan lentere nou pei. Eski nou realize ki ler nou swet maler sa Gouvernman nou osi pe swet maler nou prop pei. Msye Spiker, apre tou, eski Sesel pa sipoze pli gran ki nou tou?

Annou alors met dekote nou diferans politik e travay nou tou ansanm pou nou sov nou pei. Si nou esey sabotaz sa Gouvernman, nou pe sabotaz nou pei.

Se selman ler nou vin ansanm ki nou pou kapab met sa fondasyon solid pour relans e transform nou lekonomi, ki sa de lobzektiv kle nou Bidze 2021.

Msye Spiker, mon demann tou bann manm Onorab pou donn zot sipor sa Bidze 2021.

 

Mersi Msye Spiker.